Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tÀnkande och sin förmÄga att argumentera för sina Äsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever pÄ gymnasiets SamhÀllsvetenskapliga program Ärskurs 2. Den mÀtmetod jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av Àr elevtextanalys och de bedömningskriterier jag anvÀnt mig av Àr 1) kritiskt tÀnkande ? att ?granska, pröva, jÀmföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrÄgasÀtta och vÀrdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstÄ, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmÄga ? att ?identifiera tes och argument?. ResultatmÀssigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tÀnkande genom att i högre utstrÀckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Det övergripande syftet med denna c-uppsats Àr att skapa klarhet i begreppet kritiskt tÀnkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn pÄ begreppet samt dess förekomst i lÀrostadgor frÄn 1900-talets början och framÄt med avseende pÄ gymnasieskolan.De första tecknen pÄ ett kritiskt förhÄllningssÀtt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tÀnkande i relation till pedagogiken och skolvÀrlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehÄller begreppet kritiskt tÀnkande i de svenska lÀrostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya lÀroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan hÀrröra frÄn den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande lÀroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tÀnkande och det klassiska bildningsbegreppet, sÄ som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som trĂ€der i kraft i höst (2011) Ă€r det viktigt att sĂ€tta sig in i de förĂ€ndringar som reformen innebĂ€r. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan Ă€r. Detta har analyserats utifrĂ„n ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förĂ€ndringarna ett större sammanhang och utifrĂ„n ett livslĂ„ngt lĂ€randeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslĂ„nga lĂ€rande. Analysen har gjorts genom studier av dokument pĂ„ den politiska nivĂ„n och den operationaliserande nivĂ„n, dĂ€r bland annat Skolverkets publiceringar ingĂ„r. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslĂ„ngt lĂ€rande har studerats för att sĂ€tta förĂ€ndringarna i ett större perspektiv.

Denna uppsats behandlar innehÄllet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mÄngfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förstÄelse av deras medmÀnniskor. Vidare vill den utreda hur vÀrldens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och lÀroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkÀtundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av tvÄ av de största lÀroböckerna för historia pÄ gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belÀgga att icke-vÀsterlÀndsk historia nedprioriteras hÄrt bÄde i klassrummen och i lÀroböckerna.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur lÀro-böcker för kursen SamhÀllskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhÄllningssÀtt. I syftet ingick ocksÄ att undersöka huruvida nÄgra ideologiska kopplingar kunde finnas i lÀrobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 lÀroböckers texter om EU undersöktes i vilken utstrÀckning texterna hade en problematiserande framstÀllning, för att pÄ sÄ sÀtt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna stÄndpunkter. I förekommande fall undersöktes framstÀllningens samband med de avgörande frÄgor kring EU-projektet som stÀlls inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av lÀroböckerna har en starkt problematiserande framstÀllning medan majoriteten av böckerna har en framstÀllning som Àr obetydligt eller svagt problematiserande.

En central tanke med skolgÄngen Àr att nÄgon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska Àga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolÀmnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergÄngar. I uppsatsen stÀlls frÄgan huruvida nÄgon sÄdan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare Är och gymnasieskolan inom ett specifikt skolÀmne, nÀmligen religionskunskapen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har material samlats utifrÄn tre olika datakÀllor, nÀmligen intervjuer, examinationer och lÀroböcker. DatakÀllorna har samlats in frÄn tre religionslÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är och tre religionslÀrare som undervisar i religionskunskap A pÄ gymnasieskolan.